16/05/2018
För att få en god förståelse av hur kroppen fungerar när vi rör oss måste vi först förstår hur kroppen fungerar när den blir utsatt för olika typer av belastningar eller påfrestningar.
Vi har två primära system i kroppen när de kommer till stabilisering. Man brukar kalla dessa två system för den inre och yttre enheten. Idag kommer vi prata om den inre enheten och varför den är en viktig faktor vid rörelse och träning.
Den inre enheten har som uppgift att skapa segmentell stabilisering av både ryggrad och SI-leder. På så sätt innebär detta att den inre enheten ska se till att varje ländryggskota blir stabiliserad.
Det krävs väldigt lite kontraktionskraft från detta system för att skapa stabilitet när detta system fungerar optimalt. Då detta är en uthållig muskulatur som behärskar att jobba under lång tid utan att bli uttröttad.
Denna inre enheten består av våra djupa bålmuskler / core:
– M. Transversus abdominis (djupa tvära bukmuskulaturen)
– De bakre fibrerna av M.obliquus interna (inre sneda bukmuskulaturen)
– Bäckenbotten
– Diafragma (muskel som styr andning)
– M. Multifidus, M. Longisimus och M. Iliocostalis (den del som är belägen i ländryggen).
När de kommer till koordination av detta inre system så är detta kritiskt för att skapa stabilitet. Det är mycket viktigare att den INRE enheten har förmågan som krävs för att aktiveras INNAN de större musklerna utför en rörelse (yttre enheten), än att den inre enheten är stark.
Studier visar på att en aktiv och fungerande inre enhet aktiverar M. Transversus 30 millisekunder innan en armrörelse och 100 millisekunder innan en benrörelse.
Vad sker när vi får en aktivering av den inre enheten?
Om vi har en inre fungerande enhet ska den alltid aktiveras FÖRE en rörelse tas ut av de muskler som tillhör den yttre enheten.
När M. Transversus och M. Multifidus aktiveras kommer naveln dras in mot ryggraden eftersom att M. Transversus fiber är horisontella. Detta bidrar till en inåt rörelse av bukväggen och skapar en kompression mot de inre organen.
Kompressionen av de inre organen skapar ett uppåtgående tryck längs ryggraden som aktiverar M. Diafragma och ett nedåtgående tryck längs ryggraden som aktiverar bäckenbotten.
När aktiveringen sker samtidigt av den inre enheten skapas en effektiv stabilisering av ryggraden.
Funktionell träning kräver att den inre och yttre enheten jobbar ihop som medarbetare.
Detta resulterar i att kroppen och lederna kan stabiliseras maximalt. Kroppen kommer kunna utföra rörelser med optimal kraft och energiåtgång samt att skaderisken minskar.
Därav är det av stor vikt att hitta, aktivera samt träna upp detta inre system separat för att kunna få ett optimalt buktryck i sin övriga träning.
20/03/2018
Denna bild speglar hur kroppen kan se ut när vi skapat ett dysfunktionellt rörelsemönster vid smärta under en längre tid.
Ett besvär kan skapa flera kompensationer i kroppen. Det är detta vi kallar kroppens back up system.
Kanske du har fått känslan om att du är ”sne”? Då kan detta vara svaret.
Din kropp jobbar stenhårt för att kompensera upp för något som inte riktigt gör sitt jobb.
Gör en noggrann undersökning hos oss för att hitta den svaga länken!
14/03/2018
De tillåter oss att överskrida eller gå förbi stretch-reflexen. De Centrala Nervsystemet tillåter oss bara att använda den rörelse vi kan kontrollera. De är som en överbeskyddande moder. Om du inte kan bevisa för din mamma att du klarar dig själv ute på stan så släpper hon inte ut dig. Samma sak med nervsystemet.
Om du saknar styrka och kontroll så är de motvilligt att nervsystemet ger dig tillgång till ytterläget, om du ens blir utsläppt.
Isometriska kontraktioner i ytterlägen eller i en ”stretching” position övertygar nervsystemet att du har kontroll över en specifik räckvidd.
Detta är också ett effektivt sätt att aktivera muskler som annars kan vara svårt att hitta.
Detta stärker vävnaden som progressivt adapterar sig i både långa som korta positioner i en rörelse.
01/03/2018
En neurologisk obalans har att göra med signaleringen från muskel- hjärna och hjärna- muskel. Detta är något kroppen har skapat som ett system för att vi ska kunna röra oss utan att behöva tänka då det sköts autonomt av vårt centrala nervsystem. Tänk dig likt ett datasystem. Precis som ett datasystem har kroppen också ett backupsystem som slås på när vi behöver de som mest- exempelvis för att kunna utföra de vi vill göra.
Hjärnan har 1 uppgift varje dag och de är att få oss att överleva dagen. Den struntar i HUR vi utför en rörelse bara vi kan utföra den på något sätt.
Detta kan dock skapa problem efter ett tag då det kommer till en viss gräns där kroppen fått kompensera (använda backup systemet) alldeles för länge och börjar därefter säga ifrån genom att signalera med smärta.
Detta är något vi dagligen jobbar med och beroende på vad de handlar om så är prognosen och behandlingsresultaten goda.
När man pratar om en strukturell skada så som exempelvis plantar fasciit eller tendinopati så föreligger de en strukturell förändring i en vävnad eller struktur
Prognosen för denna typ av besvär är således annorlunda.
Låt oss gräva oss in lite på djupet för att lättare förstå vad som sker på cellnivå vid en reparation av en skada eller förändring av en struktur.
Om du till exempel tar ett foto på dig för 3 år sedan och nu kommer de inte vara en enda cell i din kropp som existerar i de 3 år gamla fotot. Din kropp har helt och hållet bytt ut varje cell i din kropp.
Men hur vet då vävnaden hur den ska bygga och fördela ny vävnad i kroppen?
När den cellulära processen pågår behöver vi ha någon form av signal till vävnaden så kroppen vet hur den ska fördela ny vävnad. Precis som vi kommunicerar med språk kommunicerar vår vävnad med kraft/belastning och stimulans.
När celler förnyar sig, gör dom de på så sätt att den inte ger dig större räckvidd än vad DU utsätter den för. Vävnad kommer alltid adaptera sig efter DIN stimulans och belastning som du ger den.
Skadad/förändrad vävnad tar tid att reparera. Vid strukturella förändringar är det således ingen quickfix som vi kan behandla bort på 1-2 behandlingar. Men beroende på hur du sköter din rehab, det vill säga rätt belastning och stimulans till vävnaden, kan du påverka ditt resultat till de bättre.
Ger vi inte kroppen detta kommer den att tro att vi inte behöver lägga någon energi i detta område och löser då det själv med att försöka stabilisera upp strukturen i form utav vävnadspålagringar vilket i sin tur leder till minskad range of motion och sämre kontroll över detta område. Därav är de oerhört viktigt att sköta sin rehab vid en skadad/förändrad vävnad eller struktur.
01/03/2018
Är ett av de vanligaste fotbesvären som väldigt ofta orsakas av obalanser i de posteriora systemet.
Stora sätesmuskulaturen gluteus maximus, baksida lår, vadmuskulatur, fotmusklerna samt plantarfascian – alla dessa muskler jobbar tillsammans för att extendera benet (föra benet bakåt), som när vi går eller springer.
Om exempelvis gluteus maximus (stora sätesmusklen) inte gör sitt jobb får medarbetarna jobba hårdare. Vanligtvis får vadmuskulaturen kompensera hårt för detta. Denna spänning i vaden drar i plantarfascian och gör den bara ännu mer irriterad.
Vi på Din Naprapat / Rehab and Performance gör alltid en grundlig analys av rörelse och muskeltester för att ta reda på VARFÖR du har fått din hälsporre eller andra symtom.
Don’t treat the symptoms, find out about the causes!
21/11/2017
I denna artikel kommer vi prata om våra tankar kring bäckenbotten. Det är ett relativt vanligt problem hos framförallt gravida kvinnor men inte minst individer som tränar hårt. Att ha en dysfunktion i detta område kan leda till ett antal olika besvär och smärtproblematiker såsom ländryggssmärtor, förstoppning, svårt att hållas sig för att kissa i olika situationer eller besvär under sex.
För att lättare förstå vad bäckenbotten är, hur den fungerar och framförallt varför den är så viktig så ska vi gå igenom lite anatomi. Bäckenets bildas av en grupp muskler som bildar botten på själva bukhålan. Det viktigaste musklerna är Levator ani och M. Coccygeus. Dessa muskler har en skålformad formation och fäster på sittbensknölen (Tuber ischiadicum), korsbenet (Sacrum) samt svanskotan (Coccyx).
Dessa muskler har som uppgift att hålla organen som finns i nedre buhålan på plats. Musklerna här ska även se till att vi kan skapa ett normalt intraabdominalt tryck. Ett intraabdominalt tryck skapas när vi hostar, nyser eller krystar. Att medvetet skapa detta intraabdominala trycket är av väldigt stor betydelse för tunga lyft och för att skapa en stabil plattform för ryggraden och bäckenet när vi utsätts för olika belastningar, ex. löpning.
Musklerna i bäckenet arbetar tillsammans med andningsmusklen Diafragma, Transversus abdominas (djupa magmuskulaturen), Multifiderna (små djupa ryggmuskler längs ryggraden) och de bakre fibrerna av obliqus interna (inre sneda bukmuskulaturen)
Denna inre enhet skapar en segmentell stabilisering av ryggraden och SI-lederna. Detta innebär att detta system ser till att varje kota i ländryggen blir stabiliserad. När detta system fungerar synkroniserat krävs det lite kontraktionskraft för att skapa stabilitet och detta är uthållig muskulatur som klarar av att arbeta under låg tid utan att bli uttröttade.
Koordinaton av det inre systemet är kritiskt för at skapa stabilitet, det är till och med viktigare att den inre enheten för förmågan att aktiveras innande större musklerna utför en rörelse (yttre enheten), än att den inre enheten är stark.
Har vi en fungerande inre enhet kommer den att aktiveras före en rörelse utförs av de muskler som tillhör den yttre enheten. M. Transversus och M.Multifidus aktiveras, eftersom M. Transversus fibers är horisontella kommer aktiveringen att dra in naveln emot ryggraden. Denna rörelse inåt av bukväggen kommer att skapa en kompression mot de inre organen. Kompressionen av de inre organen skapar ett uppåtgående tryck längs ryggraden som aktiverar M.Diafragma och ett nedåtgående tryck längs ryggraden som aktiverar musklerna i bäckenbotten.
Under förutsättning att dessa muskler jobbar tillsammans som de ska, skapas stabilitet så att våra extremiteter (armar och ben) kan fungera optimalt och se till att ryggraden får den funktionella support som den behöver under rörelse och aktivitet.
Män drabbas även att dessa problem med här är de vanligare med ländryggs problematik när vi pratar om en svag bäckenbotten. Även besvären att ständigt behöva gå och kissa mer ofta utan att ha någon form av prostataförändring.
Något vi ser är kompensationsmönster i käk-muskulaturen eller Diafragma (andningsmuskel) som jobbar för en svaghet i bäckenbotten.
Detta betyder att man krampar ihop käkarna eller håller andan för att skapa kraft och stabilitet. Ett vanligt exempel är att pressa ihop käkarna medan man sover. Detta kan alltså ha sin förklaring till att man har en dysfunktionell bäckenbotten muskulatur.
21/11/2017
När vi upplever smärta ifrån en struktur skapar kroppen ett så kallat dysfunktionellt rörelsemönster. Det är kroppens sätt att göra sitt bästa för att hålla dig ifrån fara just där och då.
Muskler har ett spektrum av olika roller. Arbetskapacitet, ledstabilitet och känsla för positionering, dvs vart vi förhåller vår kropp.
Muskler behöver vara tillgängliga för att kunna göra sitt jobb när vi rör oss. Om inte musklerna kan göra sitt jobb kommer hjärnan att komma med en annan strategi för att lösa uppgiften, som en överlevnadsinstinkt. Det är detta vi kallar kompensation.
På Din Naprapat / rehab & performance tar vi reda på varför kroppen signalerar smärta till det drabbade området och hur du ska åtgärda detta med rätt sorts övningar och behandling för att Du själv ska kunna hålla dig smärtfri.
Vi finns på FNF,
Ängelholmsvägen 27 i Helsingborg.
#rehabandperformance #dinnaprapat
21/11/2017
– Vad är skillnaden och varför har det någon betydelse?
I denna artikel kommer jag prata om flexibilitet och mobilitet- skillnaden mellan dessa två komponenter och varför det spelar någon roll.
Flexibilitet är en term som visar på hur mycket en arm t.ex. kan böjas utan att gå sönder. Förmågan att passivt uppnå en rörelse.
Tänk dig att du står på ett ben och håller upp de andra benet med händerna mot bröstet. Detta är din passiva rörelseförmåga. Tar du bort händerna från benet och försöker hålla benet uppe visar det på din aktiva förmåga. 9 fall av 10 kommer inte kunna hålla uppe benet lika högt utan handen som stöd.
När man pratar om flexibilitet så brukar man tala om ”useless range”. Dvs. den passiva rörelseförmågan en person har i en led som man inte har någon aktiv kontroll över.
Att bara töja/ stretcha en struktur passivt kommer endast bidra till att du får en ökad passiv rörelse i området utan någon styrka eller kontroll över.Vem behöver passiv rörelseförmåga när vi aktivt måste använda vår kropp dagligen för allt den är till för?
Vi har i generationer och årtusenden fått kliva över stockar och stenar, gått på ojämnt underlag i skog och mark. Hur vore de om vi hela tiden skulle behöva ha hjälpmedel och stöd för att aktivt kunna ta oss fram? Även ifall vi knappt behöver lyfta på fötterna längre för att ta oss fram i dagens moderna samhälle, finns det mkt som underlättar med en stark och rörlig kropp när de kommer till vardagliga sysslor.
Funktionell mobilitets träning är ett försök att träna / fånga in den passiva rörelseförmågan och göra den aktiv genom att få kontroll och styrka över rörelsen i både långa och korta positioner,där vi oftast inte är eller tränar i vilket då resulterar i att dessa områdena är otränade och svaga.
Med detta sagt hjälper det inte att bara strecka passivt för att få bättre mobilitet och kontroll i området. Precis som vi kommunicerar med språk kommunicerar våra celler i kroppen genom kraft/spänning. Vi måste aktivt stimulera våra celler för att få rörelsen dit vi vill. Precis som med styrketräning – du kan inte träna upp en muskel utan att stimulera muskelfibrerna genom spänning.
/Malin
21/11/2017
I samtycke med patient vill jag idag lyfta ett patientfall och ämne angående fotens inverkan på kroppen och hjärnan. Denna patient kom till mig häromdagen för smärta under båda fötterna som han haft problem med i 15 år. Smärtan har varit så pass hög så att han har fått gå med inneskor hemma efter jobbet. Provat alla typer av skor, behandling och inlägg utan någon alls effekt.
En sämre fungerande input till hjärnan ger en sämre output vilket också innebär en försämrad proprioception i området. Det vill säga den miljön som du ”känner” runt omkring. Dessa känselkroppar kallas receptorer. Vi har miljontals receptorer i foten som fungerar som datachip. Deras uppgift är att hela tiden registrera och vidarebefordra signal till och från hjärnan om var och hur foten träffar marken. Då foten är den enda delen av kroppen som har kontakt med marken, är det viktigt att informationen (inputen) in till hjärnan är optimal.
När vi då sätter skor på fötterna försämras detta system och detta komplicerar signalerna uppåt i kedjan vilket bidrar till att din kropp får skapa proximala kompensationer, som är belägna närmare kroppens centrum som exempelvis ländrygg eller nacke, för distala trafikstockningar vilket är delar längre ifrån kroppen centra som i detta fall foten. Detta kan leda till en ökad skaderisk och en störning av signaleringen mellan hjärnan och foten.
Dyfunktion av den inre fotmuskulaturen skapar även problem för själva fotleden. När vi inte använder vår inre fotmuskulatur som har som uppgift att stabilisera fotvalvet så löser kroppen de genom att neurologiskt komprimera leden för att skapa stabilitet och på längre sikt kan detta leda till en degeneration av strukturen. Det resulterar i en sämre rörlighet av foten som följd.
Min patient fick förbud av inneskor och aktivering och träning av fötternas inte muskulatur.
3 veckor senare hade smärtan under fötterna försvunnit helt och inga inneskor behövdes mer.
Ängelholmsvägen 27, Helsingborg 
0723 75 65 68 / 0709 82 07 84 